გენდერული განსხვავება ძილის ხარისხში და პატერნების შეფასება მოზარდებს შორის: სკოლის მოსწავლეებზე დაფუძნებული კვლევის ანალიზი
DOI:
https://doi.org/10.52340/jecm.2025.04.09საკვანძო სიტყვები:
sleep, quality, adolescents, analysis, gender, schoolანოტაცია
წინამდებარე კვლევის ძირითადი მიზანი გახლდათ ძილის ხარისხისა და მასთან ასოცირებული სხვადასხვა პატერნის შეფასება ქართველ მოზარდებს შორის სქესზე ფოკუსირების გათვალისწინებით. ჯვარედინ-სელექციური კვლევის დიზაინის გამოყენებით შევისწავლეთ ასოცდაათი 15-19 წლის სკოლის მოსწავლე გოგონების და ბიჭების თანაბარი თანაფარდობით (65:65). ძილის ხარისხის შესაფასებლად გამოვიყენეთ საერთაშორისოდ აღიარებული პიტსბურგის ძილის ხარისხის ინდექსი (PSQI).
130 მონაწილისგან მიღებული მონაცემების ანალიზის საფუძველზე დავადგინეთ, რომ 23 მოზარდის პიტსბურგის ძილის ხარისხის ინდექსის შეფასება 0-7 ქულათა დიაპაზონშია, 59 მათგანის - 8-14, ხოლო 48 მოსწავლის 15-21 დიაპაზონში (მაღალი ქულა მიუთითებს ძილის ცუდ ხარისხზე). ძილის საერთო ხარისხის მაჩვენებელი უფრო დაბალია გოგონების შემთხვევაში. აღნიშნული კორელაციაშია ელექტრონული მოწყობილობების დღეში 4 სააათზე მეტ გამოყენებასთან (49 გოგონა), ასევე ალკოჰოლური სასმელის მიღებასა (31 გოგონა) და ადინამიასთან (47 გოგონა).
Downloads
წყაროები
Kochanek K.D., Murphy S.L. et al. Mortality in the United States, 2013. NCHS Data BriefS. 2014;178:1–8.
Grandner M.A., Hale L., Moore M., Patel N.P. Mortality associated with short sleep duration: The evidence, the possible mechanisms, and the future. Sleep Med. Rev. 2010;14:191–203. doi: 10.1016/j.smrv.2009.07.006.
Chapman D.P., Croft J.B., Liu Y., Perry G.S., Presley-Cantrell L.R., Ford E.S. Excess frequent insufficient sleep in American Indians/Alaska natives. J. Environ. Public Health. 2013;2013:259645. doi: 10.1155/2013/259645.
Nielen M.M.J., Spronk I., Davids R., Zwaanswijk M., Verheij R.A., Korevaar J.C. Incidentie en Prevalentie van Gezondheids Problemen in de Nederlandse Huisartsenpraktijk in 2012. NIVEL Zorgregistraties eerste lijn. [(accessed on 19 December 2018)]; Available online: https://www.nivel.nl/nl/nzr/zorgregistraties-eerstelijn.
Spoormaker V.I., van den Bout J. The prevalence of sleep disorders; relations with depression and anxiety e a pilot study. NSWO. 2005;16:155–158.
Kerkhof G.A. Epidemiology of sleep and sleep disorders in The Netherlands. Sleep Med. 2017;30:229–239.
Hublin C., Kaprio J., Partinen M., Koskenvuo M. Insufficient sleep—A population-based study in adults. Sleep. 2001;24:392–400. doi: 10.1093/sleep/24.4.392.
Ursin R., Bjorvatn B., Holsten F. Sleep duration, subjective sleep need, and sleep habits of 40-to 45- year-olds in the Hordaland Health Study. Sleep. 2005;28:1260. doi: 10.1093/sleep/28.10.1260.
Carskadon M.A., Harvey K. et al. Pubertal changes in daytime sleepiness. Sleep. 1980;2:453–460.
Loessl B., Valerius G. et al. Are adolescents chronically sleep-deprived? An investigation of sleep habits of adolescents in the Southwest of Germany. Child Care Health Dev. 2008;34:549–556.
11.Pallesen S., Saxvig I.W. et al. Brief report: Behaviorally induced insufficient sleep syndrome in older adolescents: Prevalence and correlates. J. Adolesc. 2011;34:391–395. doi: 10.1016/j.adolescence.2010.02.005.
